Solceller BRF – så kan föreningen använda och dela solelen
Senast uppdaterad:
Kort svar: Kan en bostadsrättsförening installera och dela solel? Ja. En BRF kan använda solelen till fastighetselen, dela den med lägenheterna via gemensam mätning och individuell debitering, via ett internt nät enligt IKN-förordningen eller via energidelning från den 1 januari 2027 (enligt Ei återstår praktiska förutsättningar innan det fungerar). Grönt avdrag gäller däremot inte föreningen. Om stämman måste besluta beror på investeringens storlek och stadgarna.
Fakta i korthet
| Uppgift | Värde | Källa | Datum |
|---|---|---|---|
| Grönt avdrag för BRF | Nej, gäller privatpersoner | Skatteverket | odaterad |
| Energidelning | Från 1 januari 2027 | Ei | odaterad |
| Beslutsregler | 9 kap. 15–16 §§ bostadsrättslagen | Energimyndigheten | odaterad |
Solceller i en BRF skiljer sig på flera sätt från solceller på en villa. Bostadsrättsföreningen är en juridisk person, beslut fattas enligt stadgar och lag, och frågan om vem som får använda elen avgör mycket av ekonomin. Här går vi igenom de vanligaste modellerna för att använda och dela solelen, vad det kan kosta och vilka skatte- och momsregler som gäller för föreningen hösten 2026.
Vem i föreningen beslutar om solceller?
Enligt Energimyndigheten ska beslut om att installera solceller, och informationen före och efter beslutet, fattas enligt de regler som styr bostadsrättsföreningar vid större ekonomiska investeringar. Det regleras i 9 kap. 15 och 16 §§ bostadsrättslagen. Hur styrelsen bör informera medlemmarna beror på om åtgärden bedöms som en stämmofråga eller en styrelsefråga. Kontrollera även föreningens egna stadgar.
Energimyndighetens beställarnätverk för flerbostadshus, BeBo, har tagit fram beslutsguider och kravspecifikationer för upphandling av solcellsanläggningar i flerbostadshus. De är ett bra stöd för en styrelse som inte har gjort en sådan upphandling tidigare.
Modell 1: solelen går till fastighetselen
Den enklaste modellen är att solcellerna kopplas till föreningens egen anslutning och används för fastighetselen: belysning i trapphus, hissar, tvättstuga, fläktar och liknande. Ju mer el föreningen förbrukar när solen lyser, desto mer av solelen kan användas direkt. Överskottet säljs till ett elhandelsföretag. Enligt ellagen är föreningens elhandelsföretag skyldigt att ta emot inmatad el på skäliga villkor, vilket Ei tolkar som marknadsmässig ersättning.
Modell 2: gemensam mätning och individuell debitering
I en del föreningar köper föreningen all el via en gemensam anslutning och debiterar sedan medlemmarna för deras faktiska förbrukning, så kallad individuell mätning och debitering (IMD). Då kan solelen komma både fastigheten och lägenheterna till nytta. Skatteverket påpekar att föreningen då ska lägga moms på fakturan till medlemmarna, även på fasta delar som nätavgift och energiskatt.
Modell 3: dela solel mellan huskroppar via internt nät
Har föreningen flera byggnader kan ett internt lågspänningsnät vara undantaget från kravet på nätkoncession. Enligt Ei gäller undantaget i 22 c § IKN-förordningen ett markförlagt internt lågspänningsnät för el från en produktions- eller lagringsanläggning som är direkt ansluten till nätet. Inom föreningens egen fastighet räcker det med en anslutning till det överliggande nätet. Mellan olika fastigheter måste varje byggnad ha en egen anslutning till det koncessionspliktiga nätet. Bedömningen görs i det enskilda fallet, så stäm av med elnätsföretaget och vid behov med Ei.
Modell 4: energidelning från den 1 januari 2027
Den nya elmarknadslagen (2026:1281) börjar gälla den 1 januari 2027. Enligt Ei gör den det möjligt att dela förnybar el mellan olika inmatnings- och uttagspunkter inom samma elområde, även med olika elnätsföretag och elhandelsföretag. Elhandelsföretaget drar av den delade elen från mottagarens uppmätta förbrukning. Energiskatt och elnätsavgift påverkas inte av delningen. Parterna behöver inte bilda en energigemenskap, och den som delar får ta betalt. Ei skriver samtidigt att mycket återstår innan energidelning fungerar i praktiken. Bland annat ska förordningar och föreskrifter tas fram, och avgifterna sätts av marknaden.
Modell 5: köpa solel som tjänst
Föreningen behöver inte äga anläggningen. Energimyndigheten beskriver PPA-avtal, där föreningen betalar per levererad kWh medan leverantören bygger och driver anläggningen, och olika hyreslösningar.
Vad kostar solceller för en BRF?
Energimyndigheten anger genomsnittspriser som är lägre per watt ju större anläggningen är. En anläggning på 15 kW kostar i genomsnitt cirka 180 000 kronor exklusive moms (225 000 kronor inklusive moms), och en anläggning på 100 kW cirka 1 100 000 kronor exklusive moms. Priserna är inte daterade på sidan. Begär därför alltid aktuella offerter.
Vilka stöd, skatter och momsregler gäller för en BRF?
- Inget grönt avdrag. Energimyndigheten skriver att det bara är privatpersoner som kan få stöd vid installation av solceller. Skatteverket anger att solceller på ett gemensamt tak som används av flera hushåll inte ger rätt till skattereduktion för grön teknik.
- Ingen 60-öring längre. Skattereduktionen för mikroproduktion slopades den 1 januari 2026.
- Energiskatt. Enligt Skatteverket betalar du normalt ingen energiskatt på solel om anläggningen har under 500 kW installerad toppeffekt och du inte förfogar över flera anläggningar som sammanlagt har 500 kW eller mer (Skatteverket, Skatt på el). Solceller på sammanbyggda huskroppar kan räknas som en enda anläggning även med flera abonnemang, enligt Skatterättsnämndens förhandsbesked 2023-05-31 (fastställt i HFD 2023 ref. 52). Stäm av med Skatteverket om föreningen har flera anläggningar.
- Moms på investeringen. Föreningen kan dra av momsen för den andel av solelen som säljs i momspliktig verksamhet, till exempel till ett elhandelsföretag eller till medlemmar via IMD. För solel som går till momsfri verksamhet får momsen inte dras av. Skatteverket har ett räkneexempel på sin webbplats.
- Momsbefrielse. En förening med en årsomsättning på högst 120 000 kronor kan bli befriad från moms. Skatteverket anger att även årsavgifter och hyror räknas in i omsättningen.
Behöver föreningen bygglov?
Ofta kan det behövas, beroende på läge och storlek. Enligt plan- och bygglagen (PBL) krävs bygglov för en fasadändring på ett flerbostadshus inom detaljplan, om ändringen görs på en fasad eller ett tak som vetter mot en allmän plats, som en gata, ett torg eller en park (9 kap. 15 §). Solceller räknas som en fasadändring. Undantaget från bygglov gäller bara solenergianläggningar på högst 11 kW (9 kap. 17 a §). En större anläggning på en takyta som vetter mot allmän plats kan alltså kräva bygglov.
Undantaget gäller inte heller där det finns utökad lovplikt, till exempel i eller nära områden av riksintresse för totalförsvaret, vid särskilt värdefulla byggnader eller om detaljplanen kräver lov (9 kap. 36–37 §§). Uppgifter på andra webbplatser om att bygglov "oftast" inte behövs kan vara skrivna före lagändringen. Kontakta kommunens byggnadskontor tidigt, gärna innan frågan tas upp på stämman.
Blir effektavgifter obligatoriska 2027?
Ei har upphävt kravet på att alla elnätsavgifter skulle innehålla en effektavgift från 2027. Elnätsföretag får fortfarande använda effektavgifter, och en ny modell ska föreslås senast den 12 april 2027. Kontrollera vad som gäller hos ert elnätsföretag.
Vanliga frågor om solceller för BRF
Kan en BRF få grönt avdrag för solceller? Nej. Skattereduktionen för grön teknik gäller privatpersoner, och installationer på gemensamt tak som används av flera hushåll är inte godkända.
Får föreningen dela solel med lägenheterna? Ja, till exempel via gemensam mätning med IMD, via ett internt nät enligt IKN-förordningen eller via energidelning från den 1 januari 2027, när de praktiska förutsättningarna är på plats enligt Ei. Reglerna skiljer sig åt mellan modellerna.
Behöver föreningen bygglov för solceller? Det kan behövas. Inom detaljplan krävs bygglov för solceller på fasad eller tak som vetter mot allmän plats, om anläggningen är större än 11 kW. Utökad lovplikt kan gälla oavsett storlek. Fråga kommunens byggnadskontor.
Måste stämman besluta om solceller? Det beror på investeringens storlek och föreningens stadgar. Bestämmelserna finns i 9 kap. 15 och 16 §§ bostadsrättslagen.
Få ett underlag till styrelsen
Ett konkret förslag med dimensionering, delningsmodell och kalkyl gör det enklare att ta frågan till styrelsen eller stämman. Offert för BRF
Källor
- Boverket, PBL kunskapsbanken – Fasadändring (PBL 9 kap. 15 §, 17 a §, 36–37 §§; senast ändrad 1 juli 2026, läst 2026-10-09)
- Energimyndigheten, Välj en anläggning som passar dina behov (priser, BRF-beslut, PPA)
- Energimyndigheten, Stöd vid investering
- Energimyndigheten, Hjälp vid jämförelse av leverantörer och anbud (BeBo)
- Skatteverket, Godkända arbeten – grön teknik
- Skatteverket, Moms i en bostadsrättsförening eller ekonomisk förening
- Skatteverket, Mikroproduktion av förnybar el – näringsfastighet
- Ei, Mikroproduktion av el
- Ei, Leveransskyldighet och mottagningsplikt
- Ei, Undantagen i IKN-förordningen
- Ei, Energidelning – frågor och svar
- Ei, Ei upphäver föreskrifterna om utformning av nättariffer
- Riksdagen, Elmarknadslag (2026:1281)